Deltagarna på Allmän kurs har skrivit personporträtt. Gabriella har skrivit om Mahdi:

Han är 22 år gammal och har kommit till Sverige från en helt annan sida av jorden. Läs om Mahdi som ger en bild av av hans upplevelser och erfarenheter av hur det är att läsa in sin gymnasiebehörighet på Bromma folkhögskola. 

     Pianonoterna som musiklinjens elever spelar flyter in i ett av skolans grupprum där Mahdi sitter. Solen skiner in från de vida fönstrena, men distraktionerna verkar inte störa honom alls – han håller ögonkontakt utan problem och ler stort.

     Mahdi kom till Sverige för sju år sedan. Innan han kom in på Bromma folkhögskola gick han på en introduktionskurs till det svenska språket på Blackebergs gymnasium som ligger i närheten. 

     – Det var en stor skola. Därför var det svårt med kommunikationen och att få hjälp där, till skillnad från här, säger Mahdi.

     Han berättar att han började här på Bromma folkhögskola förra året och att han var väldigt nervös i början av höstterminen. Denna känsla målar han upp genom att tydligt beskriva ett frekvent socialt gap mellan svenskar och invandrare som ibland är svårt att “komma över”.

     –  Jag föddes i Iran, men eftersom att båda mina föräldrar är från Afghanistan så har jag bara medborgarskap där. Det är inte som här i Sverige; att man får medborgarskap i landet man föds.

     Det är genast uppenbart att Mahdi har kommit över sin initiala rädsla och att han nu trivs på Bromma folkhögskola och även i Sverige. Han bor i Märsta, som ligger ungefär 30 kilometer bort, men trots den långa distansen tycker han att det är värt att åka hit varje morgon. 

     Bromma folkhögskola erbjuder en stor variation av kurser: en diakonal utbilding, en stor blanding av estetiska kurser, och en allmän kurs som erbjuder en alternativ väg till att skaffa gymnasiebehörighet. Detta är linjen som Mahdi går på.

     Han berättar att han hade önskat att få reda på om Bromma folkhögskolas existens tidigare än vad han faktiskt gjorde. Denna information hade gjort livet enklare – Mahdi skulle först börja studera till bilmekaniker, men fick inget jobb på grund av bristen på svenskt medborgarskap. Genom en studievägledare på Blackebergs gymnasium fick han sedan information om Bromma folkhögskola och sökte hit för att sedan komma in år 2021. Nu sitter han här.

     Mahdi tycker om skolan så mycket att han avslöjar att han till och med har försökt få sin flickvän att söka in. Hon har det svårt med formatet som komvux använders sig av; hur kurserna är intensiva, korta, och uppdelade på bara några veckor i taget. Här, dock, läser man en kurs under ett helt läsår. 

     – Det skulle hjälpa henne, kommenterar Mahdi. Hon har problem med att koncentrera sig, så jag tror att hon skulle få den hjälpen hon behöver om hon gick här istället.

     Som på alla skolor i världen finns det såklart saker att förbättra. Eftersom att folkhögskolor inte använder sig av det tradiotionella betygssystemet så kan det vara lite främmande och även lite avskräckande att sa sig an kurser här, enligt Mahdi. Att senare behöva söka in på universitet med en enda siffra som omdöme istället för en blanding av bokstäver är fortfarande ett lite osäkert ämne som han erkänner inte veta så mycket om än. Något tvivel på lärarnas kunskaper och förmåga att hjälpa till finns det dock inte några spår av. Det finns tid till att förbereda sig och läsa på om sådant eftersom att Mahdi ska gå här ett år till, vilket han inte verkar har några som helst problem med. När han bes beskriva skolans atmosfär med några få ord säger han “vänlig och trevlig”. Det sista han säger om skolan gör han utan något annat än ärlighet i hans röst:

     – Alla som går ut härifrån får en annan syn på världen.

Text: Gabriella Ö Bild: Ali A

Välkommen på höstkonsert torsdag 13 oktober kl 19.00!

Medverkande: Musiklinjens kör och den Klassiska ensemblen
Plats: Bromma folkhögskola, kapellet

Fri entré.

Filmen Frikyrkans historia är producerad av frilansjournalisten och religionsvetaren Fredrik Lindé. Resultatet är en fascinerande berättelse om en normbrytande rörelse som varit med och format det svenska samhället men som under sina 175 år genomgått förändringar och som idag står inför frågan som sin överlevnad.

Välkommen till filmvisning måndag 21 november kl 17.00.
Plats: Bromma folkhögskola, kapellet

Efter filmen samtal mellan Göran Gunner, Jenny Kimming och Anders Jonåker.

Speltid: 60 minuter
Åldersgräns från 7 år
Läs mer här

Arrangörer: EHS, Bromma folkhögskola och Equmeniakyrkan Region Stockholm

Deltagarna på Allmän kurs har haft i uppgift att skriva personporträtt.
Här är Marias porträtt av Rama:

Hon kom till Sverige som 19-åring på grund av krig i Syrien tillsammans med sin familj. Göteborg, Lysekil var det första hon såg av Sverige vilket blev hennes hem de kommande sju åren.  Idag går hon på allmän kurs på Bromma folkhögskola. 

Det är lunchtid på Bromma folkhögskola och flera studenter har tagit sin lunch för att sätta sig ute i den varma solen. Bakom Rama som precis avslutat sin lunch pågår det samtal för fullt i olika grupper av människor. 

Rama är 27 år och ursprungligen från Syrien. Hon kom till Sverige i slutet av 2014 på grund av kriget i Syrien. Nu bor hon i en studentlägenhet i Järfälla. Rama bodde innan norr om Göteborg i Lysekil med sin familj i sju år. 
– I början var det svårt att anpassa sig med tanke på att svenska inte var mitt modersmål, berättar Rama.

 Hon beskriver sig själv som en social och framåt tjej. Det blev lite påfrestande att komma in i det sociala och skaffa vänner då hon flyttade från Syrien till Sverige. Hon beskriver det som en kulturkrock.
– I Sverige kändes allt så fritt och man kunde göra lite vad man ville utan att bry sig om vad någon annan skulle tycka, säger Rama.

– I Syrien var det ett annat levnadssätt på något sätt. Man tänkte mer på vad och hur man gjorde för att inte folket runt omkring skulle tycka konstigt om en, berättar hon.

Det tog ett tag att anpassa sig men till slut efter två år fick hon ett jobb på en skola via en nära kontakt. Där arbetade hon i fem år och trivdes bra. 

Rama flyttade hit till Stockholm för att hon ville plugga. Plugga till något hon tycker om och känns kul. Hennes nära vän flyttade även hit vilket gjorde det enklare för Rama att flytta till Stockholm. Eftersom hon hela tiden har bott med sin familj ville hon även komma hemifrån. 

– Jag ville flytta hemifrån för att känna mig vuxen och få eget boende. Man kan inte bo med sin familj hur länge som helst. Speciellt inte här i Sverige, säger hon med ett skratt. 

Rama berättar att hon nu, efter ha bott i Sverige i åtta år, har lätt för att anpassa sig och hennes umgängeskrets är stor. Hennes kille som fortfarande bor kvar i Lysekil kommer och hälsar på henne i Stockholm lite då och då. Träna, laga mat, umgås med sin pojkvän och vänner är något hon tycker om att göra på sin fritid. Ramas mål i livet är att hon vill resa så mycket som möjligt. Gärna med sin pojkvän. 

– På grund av min åldersnoja vill jag även ha familj inom några år. Man blir ju inte precis yngre, säger hon med ett flin. 

Innan dess vill hon bli klar med sina studier så hon får en trygghet både ekonomiskt och karriärmässigt, innan hon skaffar familj. 

 Rama hittade Bromma folkhögskola genom internet. Skolan var nära stan och hon tyckte den kändes bra. Efter att ha gått några månader på Bromma folkhögskola känner hon en trygghet och tycker det är kul med olika åldrar av studenter här på skolan. Hållbar utveckling och Samhälle är två ämnen hon tycker är kul och intressant. 

– Matte däremot har jag svårare med, säger hon och suckar.

Målet med studierna är att få sin högskolebehörighet för att senare kunna  utbilda sig till grundskollärare.  

Text och bild: Maria M